linniamerikatt

Idag saknar jag mitt gamla liv, min familj och mina vanner. Det kanns som att jag skulle kunna ge upp bara for att fa hoera min mammas rost, sluta ogonen och njuta av en akta kram och ett par ord som fyller mig med livsenergi. Jag vet inte vad jag ska gora for att livet ska bli lattare. Aldrig nagonsin har jag kant ett sadant crave of life som jag gor just nu..

Imorgon ska jag ga ut och springa en mil for att forhoppningsvis bli av med en del kanslor jag gar och bar pa, jag forsokte sitta ner vid pianot och skriva musik men det hjalpte inte. Igar sjong jag ut mot havet och kanske kande ni min narvaro i hjartat, annars for att fortydliga det sa Saknar jag er.

Jag ar radd for att aka hem, for jag vet att jag kommer vara sa ledsen nar jag ska atervanda hit. Formodligen kanns det valdigt visset just nu for att jag vet att jag snart kommer att fa traffa er alla, och vantan ar outhardlig, men det kommer ge mig gladje och kraft till att komma tillbaks. Jag behover lite ny luft och jag ar sa oerhort forvantansfull. Raknar manader, dagar och minuter. Fan mamma, jag vill vara hos dig nu!